Ja, man kan tro att jag kommer förmedla en snyfthistoria nu. Att jag ska berätta att jag haft en svår relation med min pappa under många år, en svår uppväxt kanske med en frånvarande pappa. Och att jag nu öppet ska berätta för honom hur jag egentligen känner. På sätt och vis stämmer det. Inte det där om tragisk uppväxt eller att jag saknat min pappa under min uppväxt, han har tvärtom varit väldigt delaktig i min uppväxt. Men att säga vad jag egentligen känner – ja men det stämmer. För det ska jag passa på att göra nu. Problemet är att han kanske inte kan läsa detta. För han behöver verkligen köpa läsglasögon.
Det har varit ett ständigt problem i hans liv, han ser inte. Han läser fel, det uppstår missförstånd och han liksom missar information som han verkligen behöver få ibland. Visst, han får skylla sig själv om han säger fel siffra när vi ska beställa thaimat, men när han börjar göra fel på jobbet och i andra viktiga saker så börjar jag koka. Jag blir tokig rent utsagt.
Pappa, se hit nu och läs noga
Jag vet inte hur många gånger jag sökt på läsglasögon herr tillsammans med honom för att visa att läsglasögon också finns för herrar i hans ålder. Man behöver liksom inte var pensionerad och 80 år gammal för att hitta det perfekta paret under läsglasögon herr på de flesta hemsidorna eller optikerna. Man kan ju till och med köpa dem på typ ICA. Men det kanske är lite gubb-varning. Så pappa, jag vill egentligen bara med mina varmaste hälsningar få fram att du verkligen behöver köpa glasögon. Nu har du nämligen köpt hem bananer i tre veckor medan det står diskmedel på listan. Det börjar bli lite akut med diskmedel nu. Kram från din dotter!